Bröd, bröd, bröd

I helgen fortsatte vi läsa oss att baka. Fyra olika bröd. Levain, baguetter, småbröd och det första grytbrödet. Alla blev bra. Nya handgrepp, mjölblandningar och känslor. Det är som sagt fantastiskt att upptäcka detta. Att äntligen kunna skapa något från noll. Som blir bra. Som uppskattas.

Dessutom närkontakt med tussilago. Fint.

Gör något riktigt

Alltså det här brödet. Har hittat en recept jag klarar. Det är enkelt, tar tid och blir fantastiskt gott bröd. Den här morgonen baguetter och frallor. Ska vi ta med när vi äter frukost med vänner.

Jag älskar att hitta något jag kan göra rent praktiskt. Hela livet har gått ut på att prata, lyssna, tänka och försöka påverka människor. Eller ge råd. Ibland har det varit värt något, men oftast har det inte varit något annat än fåfänga försök att hitta sammanhang. På gott och på ont.

Men, det här bakandet är något annat. Det börjar så enkelt, med bara lite mjöl och lite vatten. Sen matar jag den där kladdiga lilla smeten och den får liv. Tillför mer mjöl, mer vatten och låter den jäsa. Den tar sin tid. Min påverkan är minimal. Men den gör skillnad.

Jag gör något på riktigt. Det är skönt.

Brödet

Bakningen fortsätter. Finfina frallor till soppan när vi bjöd in till fredagssamtal om döden. Lika finfina baguetter dagen efter till frukost. Just idag ser surdegsgrunderna lite ledsna ut, så jag har startat upp en helt ny också.

Verkar det fånigt? Blir jag besatt? Nej, men det är oerhört skönt att göra något analogt. Som har en början och ett slut. Och som inte jag kan styra helt.

Bakar bröd, riktigt bröd

När jag fyllde senast så fick jag en halvdagskurs i surdegsbakning i present av Sara. Idag gick vi den. Tillsammans med ett tiotal andra. På Malins hembageri på Öster. Det var underbart att få baka i ett bageri. Bara bakbordet var värt att dö för. Kom hem med massor av knäckebröd och sex limpor. Plus två surdegsgrunder.

Vad lärde bagaren mig då? Typ, att allt handlar om känsla. Och rena råvaror förstås. Nu vill jag bara baka bröd. Inget annat.